Har svårt att tro detta men Common har återfötts, tisammans med mista Kanye West gör de den “riktiga” uppföljaren till mästerverket “Like Water For Chocolate”!!

När jag skrev min första recension/rekommendation kände jag mig likt en murare som tillbringat hela sitt liv med att smälla upp enplanshus och som nu fått chansen att bygga upp en skyskrapa och hoppades bara att hiphopen inte skulle ta slut innan jag fick första byggstenen på plats. Men efter mellan 300-400 recensioner senare vet jag att jävligt mycket kan hända men endel saker förändras inte.
Jagäröveralltolitetill supermegahypade Kanye West har proddat nästan hela nya plattan till tröttpåhiphoputepåhippieutflyktpepsireklam Common. Klart jag dömde ut skiten på en gång, eller var åtminstone fett skeptisk. Gillar ju inte direkt nån av dem längre osv. Men, det finns alltid ett men. I detta fall är det att musiken är fantastiskt jävla skitbra. Redan när kontrabasen drar igång på introt och Kayne lägger den pampiga blaxplotation känslan med pumpande stråkar så är jag fast. Det är som Common aldrig gjort sömnpillret Electric Circus, träffat svamprökande Erykha Badu eller hängt med bling-bling tönten Pharell. Gamle Common e tibaks! Min Common Sense!! Den “I Used To Love H.E.R” Common!!! Så att säga att detta inte är strålande bra är som att dissa din egen morsa. Kanye hetsar på i bakgrunden i “Go!” och det läggs t.o.m på cuts på slutet. Fett ju! Har du som jag tappat tron på kärleken ska du lyssna in helande “love is…”. Har nog aldrig hört så mycke kärlek på en o samma låt. Kanye West är knappast en speciellt bra rappare men visst ska jag erkänna att karln e en talang när det kommer till att göra välgjorda beats och styra upp låtar. Även om ja tycker att hans musik e alldeles för “cheesy” så lyckas han här. Han dränker in spåren i förädlande soul och återuppfödande liv. När han proddar åt en mycke bättre rappare som Common faller därför bitarna på plats. Allt tycks ha trätts in i ljudbilden med skohorn. “Chi-City” är snuskig! Tunga basgångar och driviga scratches. Com attackerar med battleraps på allt o alla här och jag trodde aldrig han skulle låta så här igen.
Jay Dee aka Dilla (eller va han nu kallar sig för) bjussar på 2 av hans bättre spår på senaste tiden och sista gemytliga “its your world pt 1 and 2″ avslutar storartat än om lite små “cheesy” med småungar, tokspelande piano o förstås, Commons pops! Finns många mer bra låtar men jag tycker att du ska finna dem själv. Be är en uppvisning av gott självmående och återfunnen lycka. Men också dunkla bakgator med trötta gatuhörn. Common kommer nog alltid att representera det sunda förnuftet. Det han säger låter alltid vettigt-även när han pratar strunt…
Johnny Bass 2005